Dagen före julafton har vi nått nu.

Jag har dock lite svårt för att känna någon riktigt äkta julkänsla och stämmning i år. Tankarna vandrar till min kära lilla tant som ligger på sjukhuset. När man är 90 år så är säkert tanken på döden något man har bekantat sig med. Men jag tänker ändå på att tänk om hon är rädd? Hon ligger där ensam och kanske behöver någon att hålla i handen. Hon har förstås sin tro som hon håller hårt i handen, men räcker det?

Hoppet finns fortfarande där att hon ska friskna till och få komma hem, det är svagt, men det finns där och det kan ingen ta ifrån en...

Blir så förbannad när jag tänker på vad det finns för hemska människor ute i världen. När min lilla tant var på röntgen så stal någon hennes handväska med plånbok, nycklar och allt möjligt i, hur kan någon göra så?? Hur kan man vara så ond?? Jag hoppas att den personen får ett samvete under julen och återlämnar den.

För övrigt så rullar väl allt på som vanligt. Magen växer och är riktigt stor nu, undrar om den kommer att bli så mycket större?

Jubbis rum är färdigmålat och möblerat, bara lite smågrejer kvar i det innan det är helt och hållet färdigt. Ska läggas in ett annat golv där sedan oxå någon gång.

Nä, nu ska jag nog ta och se till att djuren och gå och lägga mig, är en tuff dag som väntar imorgon med Jönköpingsresa och förberedelser inför julafton och lite julmys med Elin och David i deras nya hus.

Ha det gott mina vänner och glöm inte bort alla människor som har det svårt under julen..